e/Predicative (adjectival or nominal)

New Query

Information
has glosseng: In grammar, a predicative is an element of the predicate of a sentence which supplements the subject or object by means of the verb. A predicative may be nominal or adjectival. If the complement after a linking verb is a noun or a pronoun, it is called a predicate nominative. If the complement after a linking verb is an adjective, it is called a predicate adjective.
lexicalizationeng: predicative
instance ofe/Grammatical relation
Meaning
German
has glossdeu: Als Prädikativum (auch: Prädikativ) bezeichnet man eine Ergänzung des Prädikats, die nicht die Art und Weise der Tätigkeit oder des Vorgangs charakterisiert (dann handelte es sich um ein Adverbial), sondern die eine Eigenschaft des Subjekts oder des Objekts bezeichnet.
lexicalizationdeu: Prädikativum
Dutch
has glossnld: Een predicatieve bepaling, ook wel dubbelverbonden bepaling, predicatief of praedicativum (Latijn) genoemd, is een term in de (voornamelijke Latijnse) grammatica. De benaming dubbelverbonden slaat op het feit dat de bepaling dan zowel met het werkwoord als met een naamwoord verbonden is. Het is dus in zekere zin zowel een bijvoeglijke als een bijwoordelijke bepaling: het zegt iets over zowel werkwoord als naamwoord.
lexicalizationnld: predicatieve bepaling
Polish
has glosspol: Orzecznik – część orzeczenia imiennego. Orzecznik odnosi łącznik do podmiotu, o którym orzeka; charakteryzuje szczegółowiej treść łącznika.
lexicalizationpol: Orzecznik
Portuguese
has glosspor: Predicativo , na análise sintática, é o termo ou expressão que complementa o objeto direto ou o objeto indireto, conferindo-lhes um atributo. O predicativo somente aparece em predicado nominal ou verbo-nominal pois é complemento do verbo de ligação. A formação do predicativo do objeto é feita através de um substantivo ou um adjetivo. Há duas classificações para o predicativo, predicativo do sujeito e predicativo do objeto.
lexicalizationpor: predicativo
Russian
has glossrus: Предикатив (категория состояния, безлично-предикативные слова, предикативные слова, предикативные наречия) - слова, обозначающие нединамическое состояние и выступающие в функции сказуемого, (предиката) однокомпонентного (односоставного, безличного) предложения. Термин «предикатив» был введён чешскими лингвистами во второй половине XX века и применялся к той группе слов, которая в русской лингвистической литературе ранее получила название «категория состояния». Категория состояния (предикатив) некоторыми лингвистами рассматривается как особая часть речи.
lexicalizationrus: предикатив
Swedish
has glossswe: Ett predikativ (av senlatinets praedicativus, av predikat) är en satsdel, som vanligen består av ett substantiv, adjektiv eller particip och som relaterar en egenskap till - oftast - satsens subjekt eller objekt. Det finns flera typer av predikativer. En första indelning kan göras beroende på om satsdelen i fråga är en starkt styrd bestämning till predikatet, dvs befinner sig inom verkningssfären för dess valens, eller om den är "fri", alltså oberoende av predikatet.
lexicalizationswe: predikativ

Query

Word: (case sensitive)
Language: (ISO 639-3 code, e.g. "eng" for English)


Lexvo © 2008-2025 Gerard de Melo.   Contact   Legal Information / Imprint